En av vikingakvinnorna jag spelar, eller iallafall vill spela heter Virun. På grund av diverse omständigheter har jag aldrig lyckats få henne i spel än, men det kommer. Jag var på god väg för två veckor sedan, och till den helgen gjorde jag henne en mössa och ett par halvvantar. När jag “bygger” en ny roll försöker jag ge rollen lite specifika saker som utmärker dem. En färg, en struthätta, en huvudbonad, ett dryckeskärl, ibland en bältesväska, om möjligt en egen kniv. Min nomadiska jägarkvinna har sin kniv, sin kåsa och framför allt sin strutis och hatt. Hon går i grönbruna nyanser ( förutom vintertid då hon går i vitt), och har sparsamt med dekorationer på sina kläder. Diskret och praktiskt är hennes ledord.
Med Virun ville jag göra tvärtom. Hon ska synas! Hon är en kringvandrande toverska och måste ju göra reklam för sig själv. Så orange blev accentfärgen på hennes saker. När jag broderade stuthättan hade jag skamlöst roligt, och det blev ett volymiöst broderi som jag planerar att fylla ut än mer vad det lider.
Först en närbild. Stuthätta i vadmal, kedjestygn i Heidruns Garne ( underbart 100% ull broderigarn). Maken tog bilden, men sedan ville dotra låna strutisen…
Och vilken serie jag fick då… Tror jag har minst en blivande lajvare i familjen.
Virkad lökmössa, kanten virkad med nedtag i undre varv, honungskakevirkning eller vad man kallar det. Det grå är nedtag i bakre bågen.
Virkade halvvantar med nedtag i bakre bågen, kantad med fasta maskor med nedtag i båda bågarna. Garnet är 100% ull , loppisfynd