Har idag avslutat kantbroderiet… 49 st små löv har fått sin langettkant. Har även broderat små motiv på 12 av de löven. Imorgon påbörjas montering, kanske det blir ett och annat impulsbroderi på något mer löv då, som ombyte. Ruskigt skoj att gå bananas på löven. 
|
|||||
Antal besök sedan 20100328: 
|
Med precis en vecka kvar till inlämning i Uppland så börjar det hända saker på mitt löv. Smålöven börjar leva sitt egna liv lite grann. Inte alla, men en hel del av dem kommer att få egna individuella små broderier på sig. En fjäril där, en blomma där. Något har fått ett mönster likt bladnerven, ett annat enkla knutar. Vad som blir på de kommande har jag ingen aning om. Jag låter handen styra och improviserar hej vilt. På fredag ska jag börja sy fast löven i stommen. Jag tycker det ska bli riktigt spännande att se det färdiga lövet. Och så småningom, hela skogen!
Några av de löv som har fått dekorationer på sig… Det är ju tisdag också, så varför inte surfa vidare och se vad de andra i Husmorsskolans syförening har hittat på. Idag är det tisdag och symötesdag på Husmorskolans syförening. När jag tittar tillbaka och tänker vad jag har gjort under veckan inser jag en sak. Jag har inte fotat. Och en sak till, hantverksmässigt har jag bara pysslat med mitt löv. Bara och bara, men det blir inte mycket bloggande av det. Och med exakt 14 dagar till deadline lär det bli enbart det de kommande två veckorna också… Så, även om julen är över, knut har dansat ut granen, så känner jag att det här är ett bra tillfälle att visa en bild från julpyntsbytet jag var med i. Det är Obianna som tagit bilden. Mitt hjärta är det i mitten på översta raden. Det är egentligen ett enkelt traditionellt hjärta för granen. Jag minns hur man gjorde sådana både hos dagmamman, i lekis och i skolan till jul. Röda, vita och gröna papper klipptes och flätades samman. Men jag ville göra något mer av det, och lite hållbarare. Så jag tog filt istället. När jag hade flätat hjärtat så fyllde jag det med kuddvadd och sydde runt kanten. En stropp att hänga det i och sedan var det klart.
Det är på g, mitt lilla löv… Full fart idag. Jag har rensat bort julen. Igår åkte granen ut, till min dotters glädje, hör och häpna. Hon tyckte det var mycket roligare att plocka ner julpynten än att pynta granen före jul. Så gott som alla tomtar och annat pynt packades försiktigt ner med tidningspapper i sin julkartong. Nej jag har inte överdrivet med pynt, ett par traditionella tomtar på spiselkransen, och en tomtefamilj i köksfönstret, några pumlor på ena toan och … tja det är kanske en del iallafall. Idag var det gardiner, dukar och elljusstakar som packades ner. Det var så skönt! Men oj så kalt och kallt det blev, speciellt i köket. Så jag och dottern ( som är hemma och nästan sjuk) hängde upp lite andra textilier, och bestämde oss för att byta tyg på köksstolarna. För drygt fem år sedan ärvde vi stolarna av makens farmor, och då bytte jag ut det gamla tyget på sitsarna till en fräscht gulvit variant. Nu fem år och två barn senare är de ganska slitna, rejält lortiga och framför allt inte alls så varma som jag vill ha dem. I höstas köpte jag tyg på rea på Åhlens för just det här ändamålet, och nu var det dags!
Av två stuvbitar sydde jag ett kuddvar till en stolsdyna att ha på sonens stol så att sitsarna håller sig rena lite längre. Det var den enda sömnaden idag, annars var det häftpistolen och saxen som gick varma (tillsammans med en tång och en slags mejsel som jag tog bort de gamla stiften med). Men jag har en stuvbit kvar, och den räcker antingen till en lång kudde till den lilla kökssoffan, eller till tre till kuddvar. Jag hade tänkt att sy till soffan matchande överdrag, men nu känns det som att den här idén med matchande kuddöverdrag till lösa stolsdynor kan vara en riktigt bra idé. Vi har ju trots allt två småbarn i huset, och de har vänner, och vi vuxna kan minsann också spilla… Vi får helt enkelt se!
(På bild två kan man ana att jag har lagt in en extra tjock skumgummi och vadderat sitsen lite extra jämfört med innan. Mjukt och fint att sitta långa mysstunder i köket med andra ord.)
Gå gärna in på Husmorskolans syförening och se vad alla andra gjort i veckan! Gott nytt år på er allihopa! Här glöder nålen kan jag säga. På lördag ska jag, och grannfrun, iväg på lajv och under mellandagarna och nu sista veckan syr vi så det står härliga till. Och det är tur att det bara är en liten granhäck mellan oss, för vid minsta fundering springer vi över till varandra och funderar och inspireras. Först var det kläder, klänningar och prål. Nu är det små väskor och detaljer, ett vapenband, en huvudbonad och annat smått och gott som man vill ha med. Det är allt det där lilla som gör rollen. Klänningen kan nästan vem som helst ha, men tillsammans med just huvudbonad och småpryttlarna så klär man hela rollen, det blir trovärdigt. Förra året satt jag varje tisdag och sneglade på Husmorsskolans syförening och tänkte att där vore det roligt att vara med. Och när nyåret började närma sig tänkte jag att det blir ett bra slöjdnyårslöfte, att om inte vara med där så iallafall försöka skriva något varje vecka. Och varför inte på en tisdag? Och som sagt, sedan deras förra träff strax före jul så har jag sytt en hel del. Men kommer jag ihåg att fota det medan det är ljust ute? Inte jag inte. Så visst kan jag lova att hålla igång både slöjd och blogg minst en gång i veckan, men jag kan inte lova några bilder varje gång.
(okej, här kommer det lite bilder ändå. Inte på allt jag gjort under jullovet men några små saker iallafall.)
En väska i sammet med Ätten Vargtöres vapensköld på. Växterna på sidorna om vargen är stiliserad Vargtörel.
I rollspelsvärlden Erborigien, där jag rollspelar mest, finns ett land som heter Naronien. Landet har precis genomgått en reformation, där prinsen har utnämnt sig till furste, där religionen har förnyats, ja hela världsordningen har förändrats i det landet… Men vapnet består. Här är jag ungefär halvvägs med en kjolsäck med Naroniens vapen. Kvar är en ansning av den skäggiga kanten, och ett svart band med broderier att sätta runt midjan ska på, men sedan så. Jag ber om ursäkt för bildkvalitén, den blir som den blir när man tar en bild mitt i natten med mobilen. Men jag kunde inte låta bli att slänga upp den här iallafall…
Man ska hålla sina löften… När Svärmor fyllde 50 år var jag inne i en period där jag dekorationsmålade en hel del. Så hon fick en vacker handmålad korg, en garnkorg. Senare startade jag den här bloggen och lovade att när jag får tillfälle ska jag fota korgen och lägga upp den. Åren har gått och tillfällen har det funnits gott om, men inte har jag kommit ihåg det inte. Förrän nu för någon månad sedan när hon hade flyttat till grannstaden och vi hälsade på i hennes nya hem. Då stod den där på sin pall (En annan 50års present färgmatchningen är slump!) i matsalsdelen och stoltserade. Då kom jag ihåg mitt löfte och tog fram mobilkameran. Så här är den nu, svärmors garnkorg!
(Det är ett av mina första försök till kurbtismålning.)
Snart snart, i helgen, är det första advent. Idag var det 8 grader varmt och solen sken. Så fram åkte ett utebord och så passade jag på att dra nytta av att våran gräsmatta har väldigt mycket mossa på sina ställen. Ja faktum är, att på framsidan är det mer mossmatta än gräsmatta… Fram med förra årets halmring, rycka mossa, och klippa några kvistar från granhäcken. Sedan njöt jag i solen medan jag band kransen. Jag blev hur nöjd som helst! Nu är det verkligen välkomnande att komma till våran dörr. Till och med en tomte fick fatta posto i kransen, och hans er ut att må ganska så bra där. Om snön kommer innan jul i år så ska jag strö lite frost på kransen också.
Det finurliga med halvvantarna är att de sitter jättebra som de är, men när det är extra kallt ute så sätter jag på mig ett par yllefodrade skinnhandskar och sedan dessa över. Smidigt som jag vet inte vad, och varmt och gott.
|
|
|||
|
Copyright © 2012 Amo – bland stuvar och nystan - All Rights Reserved
|
|||||
