En tehuva kan ju vara skoj att göra tänkte jag.
En vit med en tekanna på, och kurbits, tänkte jag.
Jag har ju vit vadmal i gömmorna…

Vad jag glömt var att det var strävt som sandpapper och styvt som torkad näver.
Otroligt otrevligt att brodera i alltså. Så otrevlig så att kurbitsen halverades faktiskt.
Men har man börjat så får man väl sluta också, och efter säkert ett halvårs slitande och muttrande
om det där UFOt som jag faktiskt behöver (jag har en 3-liters tekanna som behövde huvan) så är den äntligen klar!
Och tyget är slut så nu behöver jag aldrig mer bråka med det något mer…

(Och ja den fungerar utmärkt!)