I augusti kom det en liten (nåja) Emil till världen. Nu i december var det välkomstfest för honom. Barnen hade sedan länge bestämt att de ville ge varsin liten docka eller skallra till Emil, och så fick det bli, en filurskallra och en Plupp fick Emil av dem. Till det hittade vi en helt underbar sparbössa som sådär självklart var Emils, när vi såg den.

Men.

Emils mamma har sytt helt underbara minneskuddar till våra barn, när de döptes, och jag ville göra något liknande. Minneskuddar är en gammal gammal tradition och när Victoria tog upp den kände jag på en gång att jag ville fortsätta med den, och en dag ge hennes barn en kudde. Nu var det äntligen tid för det. Fast ändå på mitt sätt.

Det blev ett enkelt korsstygnsbroderi. Tyvärr tog vardagssaker och åt upp tid som jag planerat till sömnaden, annars hade det blivit lite annat också. Men jag nog låna kudden lite då och då, och bygga ut lite inför varje födelsedag några år framöver…
Vi får se, det blev inte som jag tänkt, men det blev fint ändå. 🙂